Svenska dagen till ära publiceras bloggen på svenska.

Ruotsalaisuuden päivän kunniaksi blogi julkaistaan ruotsiksi.

 

Vad som länge såg ut att bli en fortsättning för den rödgröna koalitionen, övergick under kvällens rösträkning till ett högerskifte med blott tre mandats marginal (176–173). Det innebär att Sverige får vänta på att rösta fram sin första kvinnliga statsminister – Magdalena Andersson fick uppdraget först efter att Stefan Löven aviserat om sin avgång under 2021.

Det kan tyckas speciellt för ett land som länge profilerat sig som progressivt.

Likt det mönster som under lång tid utkristalliserat sig internationellt, inte minst i USA, men även i Sverige på senare tid, så ser vi en politisk pendel som med små svängningar tenderat att ge oss nya ideologiska inriktningar var åttonde år. Så även denna gång.

Föga förvånande kretsade mycket av den svenska valrörelsen kring elpriser, energiförsörjning, och beroendeställningen till Ryssland. Medan den sittande regeringen förespråkade satsningar på alternativa energikällor, så har Sverigedemokraterna (SD) och högerpartierna haft andra tankar. I stället har man nämligen uppmanat till att göra kärnkraft mer attraktivt för marknadsinvesteringar och få ned bränslepriserna genom att minska reduktionsplikten från dagens höga nivåer.

Högerkoalitionen, bestående av Moderaterna (M), Liberalerna (L), och Kristdemokraterna (KD), samt SD som ett aktivt och inflytelserikt stödparti, gick till val med några tydliga valteman. Begränsa invandringen, bekämpa inhemsk kriminalitet, reformera rättssystemet, och undersöka möjligheterna att göra en nysatsning på kärnkraft, för att nämna några. L, som länge motsatte sig samarbete och att ingå i en regering tillsammans med SD, ansågs länge utgöra ett potentiellt hinder för att statsminister Ulf Kristerssons skulle kunna få igenom sitt regeringsunderlag.

Efter flera veckors förhandlade kom beskedet. Den 14 oktober publicerades nämligen det så kallade Tidöavtalet, en skriftlig överenskommelse och genomgång av de fyra partiernas mål och förhoppningar på den kommande mandatperioden. SD blev utan statsråd, men experter menar att man kompenserades i form av stort politiskt genomslag. Visserligen ger ministerposter visst inflytande och besitter tydlig symbolik, men många menar att de olika partiernas reella inflytande i förhållande till sina röstandelar främst reflekteras i Tidöavtalet.

M, som fick 19,1 % av rösterna, tilldelades 13 ministerposter och innehar 54,2 % av posterna i den nya regeringen. M fick bland andra de prestigefyllda Stats-, Finans-, EU-, Justitie- och Utrikesministerposterna. KD, som fick 5,3 % av rösterna i valet tilldelades 25 % av posterna – partiledaren Ebba Busch utsågs till vice statsminister samt energi- och näringsminister. L, med ett valresultat på 4,6 % av rösterna, belönades med 20,8 % av ministerposterna. Efter utnämningarna har mycket av det mediala fokuset legat på Romina Pourmokhtari, blott 26 år och tidigare högljudd SD-kritiker och ungdomsförbundsledare för L, som utsågs till Sveriges klimat- och miljöminister.

Beslutet att lägga ned Miljödepartementet bemöttes med skarp kritik från vissa experthåll och oppositionspolitiker, som menade att beslutet reflekterar ett minskat klimatfokus. Regeringsunderlaget, däremot, argumenterade för att arbetet för att genomföra Agenda 2030 inte kommer att stanna av, utan snarare få ny fart genom att arbetet nu tar sig in i alla departement istället för att arbeta som en isolerad enhet.

Men så till Tidöavtalet.

På 60 sidor beskriver de fyra partierna att de gemensamt kommer att arbeta för en ”långsiktigt hållbar samverkan” för att lösa ”de stora samhällsproblem Sverige har”. Runt 200 reformförslag delas sedan in under sju huvudområden: kriminalitet, migration, integration, ekonomi, skola, hälso- och sjukvård, energi och klimat.

Kort och gott så vill regeringen Kristersson att straffen ska skärpas, att det ska bli tuffare reprimander för kopplingar till kriminella nätverk, och att den så kallade straffrabatten ska slopas. Kristersson vill även införa anonyma vittnen – och att gängkriminella med koppling till kriminella kretsar lättare ska kunna utvisas. Kraven för att komma till Sverige ska höjas – både egenförsörjning och kunskapskrav har diskuterats. Partierna vill också se över det nuvarande systemet gällande permanenta uppehållstillstånd. Det är även snack om att stärka aborträtten genom att starta en grundlagsutredning, att bidragstaket ska sänkas liksom skattesatserna på inkomster, samt att vinstkraven på friskolor kan behöva höjas.

Vid sidan av regeringsförklaringen, då Kristersson nämnde ”energi” vid 14 tillfällen och ”el” vid 16 tillfällen, så läggs även stort fokus på energifrågan i Tidöavtalet:

Detta inkluderar:

  • En satsning motsvarande 400 miljoner SEK som öronmärkts till ny kärnkraft. Statliga bolaget Vattenfall har fått i uppgift att omedelbart börja planera för ny kärnkraft vid Ringhals, som länge varit en av Sveriges största elproducenter, bland annat.
  • Regeringen avser även att införa ett högkostnadsskydd gällande el för företag och privata hushåll som drabbas av dagens stigande priser.
  • Regeringen vill införa ett samlat elprisområde för hela Sverige. Just nu är Sverige uppdelat i fyra områden. Med tanke på den stora produktionen i norra Sverige, så har de stigande elpriserna främst drabbat personer inom elområde 4, Södra Sverige.
  • Regeringen avser att bygga ut infrastrukturen för laddstationer samt sänka bränslepriserna. Detta gör man, bland annat, genom att minska på dagens reduktionsplikt.
  • Sveriges energiforskning ska fokusera på att utreda och möjliggöra för en effektiv klimatomställning.
  • Bromma Flygplats, som är belägen i Stockholm och vars fortsatta existens länge varit en politiskt laddad fråga, ska förbli kvar.

Tidöavtalet innehåller rekordmånga utredningar, 40 stycken, som bland annat avser granska  möjligheten att införa ett nationellt tiggeriförbud, utvisning av gängkriminella, och språkkrav för personal inom äldreomsorgen, uppger SVT. Mycket av det som har framförts i avtalet mycket väl kan stanna vid just utredningsstadiet, och då förblir utgången oviss med tanke på att man kan stå på gränsen till nästa valperiod innan majoriteten av dessa initiativ är utredda.

En sekvens från framröstandet av talmän i Sveriges riksdag, en omröstning som för ovanlighetens skull hålls anonymt, där kandidater från SD först röstades ner trots underlagets majoritet, gav oss ett smakprov på vad som eventuellt kan komma att ske. Med några få mandats majoritet kommer det även i fortsättningen att vara direkt avgörande att behålla samtliga partier och ledamöter nöjda.

Vid sidan av regeringens sköra majoritet, så finns det även orosmoln över hur mycket av Tidöavtalet som man kommer att hinna med och hur allting egentligen ska finansieras. Med frågor som Rysslands invasionskrig i Ukraina, Sveriges intåg i Nato, en elkris som väntas bli allt värre när temperaturen sjunker, och en eventuell lågkonjunktur, så kommer det finnas saker att göra. En historisk tillbakablick har visat att fokusområden snabbt kan skifta jämte omvärldsförändringar – och när opinionen svänger.

Titta bara på Socialdemokraterna under vårens heta NATO-debatt.

 

Kuva: Markus Winkler, Unsplah